"Kvinnor som slåss är väl bara tjejslagsmål"

Misstänksamhet, förljugenhet och brist på tillit var Nadjas vardag i hennes relation med Ia.
Lögner som ledde till osämja, bråk och våld.
- Jag skäms över hur jag kunde gå med på att göra vissa saker som jag idag anser vara helt absurda, säger Nadja – ett av många offer i samkönad relation.
- En vuxen kvinna sitter inte och åker taxi nätterna igenom för att göra någon annan till viljes, en vuxen kvinna tar inte med glädje emot en födelsedagspresent som man själv betalat för femte gången, en vuxen kvinna lyssnar inte på skitsnack om sina vänner, en vuxen kvinna slår inte!


- Jag blev helt fångad av hennes skönhet, säkerhet och utstrålning och ingenting annat betydde lika mycket just där och då. För mig var gayvärlden relativt ny men det kändes rätt med Ia - jag hade hittat hem. Jag gjorde en klassiker, att ”strunta” i vänner och familj och totalt uppslukas av kärleken. Ias tidigare relation spökade fortfarande och jag fick inga svar på om den var avslutad. Svartsjuka infann sig snabbt i relationen och jag blev vad man kallar en klängranka.

- Successivt utvecklades en maktposition i vår relation. Jag var den kärlekskranka osäkra kvinnan och Ia visste precis var hon hade mig. Jag accepterade nästan allt till slut. Att komma i andra hand, att betala, att lyssna på hur mina vänner inte var vatten värda. Om hon ville att jag skulle komma till henne efter en blöt kväll på krogen tog jag en taxi dit. Om hon när jag väl var framme ändrade sig, tog jag en taxi hem. Så kunde jag hålla på flera gånger per natt, berättar Nadja.

- En av alla dessa kvällar slutade med fysiskt bråk, fortsätter hon. Efter det hade gränsen passerats på något sätt. Man brukar ju skämtsamt säga ”tjejslagsmål” när vi av kvinnligt kön bråkar, som om det inte är på allvar, säger Nadja.

Nadja bortförklarade blåmärken, när familj och vänner ifrågasatte dem. Hon gick ner i vikt, struntade i omgivningen, missade födelsedagar och högtider, syskonbarnens uppväxt och när hennes väns pappa gick bort. Det var Nadja och Ia. Mot världen. Två missbrukare av destruktiv kärlek.

Psykisk makt leder till fysiskt våld
Det fysiska våldet var inte det mest framträdande i början, snarare präglades deras relation av manipulation och psykisk makt, men allteftersom slutade det med fysiskt våld. Misstänksamhet, förljugenhet och brist på tillit var Nadjas vardag i hennes relation med Ia. Lögner som ledde till osämja och våld. Maktbalansen skiftar då den fysiska styrkan inte avgör vem som är i överläge. I Nadjas relation till Ia ändrades maktpositionerna successivt och den psykiska makten var inte längre den dominerande.
- Jag tog inte endast emot slag längre, utan gav nu också tillbaka. Jag var inte längre enbart ett offer utan också förövare, säger Nadja när hon berättar om sin erfarenhet i maktspelet.

Bryta upp och gå vidare
Efter alldeles för många år av destruktiv kärlek fick Nadja nog. Hennes kropp fick nog, och hon ville inte vara den hon tillåtit sig själv att bli.
- Jag var full av självförakt och tom på kärlek, så jag gjorde slut, säger Nadja och fortsätter berätta. Länge trodde jag att jag endast var en misshandlande manipulativ kvinna som aldrig skulle få en relation att fungera. Så när jag träffade min nuvarande flickvän berättade jag allt, så att hon visste vem hon hade att göra med. Men hon valde ändå att lära känna mig mer och fick mig därmed att se på mig själv på ett annat sätt, som den jag faktisk är – lojal, kärleksfull och snäll. I början av min nya relation var jag konflikträdd och ville ta på mig skulden i vardagsgrälen – men jag ville börja om på nytt utan lögner för att bygga ett sunt och ärligt förhållande. Det har varit mitt bästa sätt att gå vidare, säger Nadja.

- Jag skäms över att jag gjort vissa saker som jag idag anser vara helt absurda! En vuxen kvinna sitter inte och åker taxi nätterna igenom för att göra någon annan till viljes, en vuxen kvinna tar inte med glädje emot en födelsedagspresent som man själv betalat för femte gången, en vuxen kvinna lyssnar inte på skitsnack om sina vänner, en vuxen kvinna slår inte, säger Nadja.

Vad vill du säga till andra kvinnor i samma situation?
- Mitt råd till alla i en destruktiv relation - lyssna på den lilla rösten du har inom dig och på dem som känner dig bäst! Dina vänner och din familj, de vet och de vill ditt bästa.

Samhällets insats
Våld i samkönade relationer skulle kunna uppmärksammas mycket mer av samhället, säger Nadja.
- Inom polisen och också inom skolvärlden borde utbildning om detta vara viktigt. När vi hamnade i kontakt med polis och sjukhus frågade ingen om vi hade en relation utan utgick ifrån att det var en man inblandad. Som om samkönade relationer inte existerar, även om det gått framåt, fortsätter Nadja.
Ju mer vi pratar om olika typer av relationer, så inser vi att vi inte är så olika. En relation är en relation. Med allt vad det innebär.

Nadja och Ia är påhittade namn.

 

Text: Malin Roca Ahlgren

 

Tillbaka