Första ordet (tvåsamhet) I morse gjorde jag ett experiment. Jag registrerade jag mig på en känd dejtingsida på nätet. Inte för att jag var intresserad av att träffa en kille. Tvärtom. Jag ville få kontakt med tjejer. Jag ville se om det är någon skillnad på hur tjejer och killar raggar på varandra på nätet. Själv har jag ingen erfarenhet av nätdejting så jag såg fram emot att få lära mig lite mer om hur det går till. Jag skrev klart och tydligt att jag bara var intresserad av det kvinnliga könet (som jag inte ställde några som helst krav på). Skulle det mot all förmodan skriva en kille var han tvungen att vara under 30år, socialt kompetent, psykiskt stabil och han skulle kämpa för kvinnors rättigheter. På en kvart hade jag fått fem mejl och ett gästboksinlägg. När jag sedan lade upp en bild på mig själv ramlade mejlen in i inboxen. Jag kan citera tre av dom "snällare" mejlen: "Vill du ha trekant"? "hje, sugen åp att pratat? mns kanske?" "hej. Jag vet att du vill suga min stora hårda kuk" Det här experimentet gick inte särskilt bra. Jag fick inte ett enda litet gästboksinlägg av någon tjej. Inte ens ett litet "Hej". Det verkar inte som att så många tjejer över huvud taget registrerar sig på såna sidor (förutom jag). Min slutsats av det här experimentet är i alla fall att dom som hänger där är outbildade män i 20-30 års åldern som saknar sociala spärrar, har dyslexi och som är desperata efter att få ha sex med någon stackars tjej. Lesbiska tjejer hänger inte på såna här sajter. Dom är alldeles för smarta för det. Nätdejting kommer jag aldrig testa igen. Inte ens för eget syfte. Jag är inte emot själva konceptet egentligen. Det finns par som har träffat den rätte på nätet och är jättelyckliga. Men dom är nog inte mellan 20-30 år. Isabella

Hej och välkommen till Systrar.net! Vi håller just nu på med omarbetning av sidan och därför ligger inga nyheter uppe. Vi efterlyser hela tiden feministiska texter, både lång och korta. Hör gärna av dig om du tycker om att skriva!