Asyl
av Liza Marklund
och Maria Eriksson

Det förvånar mig att en sådan här angelägen bok går så bra på försäljningslistorna och berör så många människor. Jo, det är ett fruktansvärt öde som beskrivs, men för oss som jobbar med gömda kvinnor är det också en vardag som alltför ofta sopas under mattan av vanliga människor. Kanske samma människor som förfasar sig över boken.

Asyl är fortsättningen på succén Gömda och här får vi också veta mer om hur arbete kring Gömda verkligen sett ut. Maria Eriksson har gömd i källare och Cubanska kök suttit vid skrivmaskinen och berättat allt det som hänt henne sedan "mannen med de svarta ögonen" bestämde sig för att hon och dottern skulle dö.

Ibland märks att utgivningen av de båda böckerna ligger lite för långt från varandra, då man flera gånger blir förvirrad och inte riktigt har alla detaljer klart för sig. Då boken är väldigt subjektiv, och på det sättet även så träffande, dyker också andra frågor upp. Skulle inte en riktig kvinnojour kunna hjälpa dem? Varför håller ett alibi i den här frågan är det inte håller i andra rättegångar?

Det som griper en mest i boken är faktiskt inte kampen för asyl, det vet vi ju redan hur det slutar. Istället fängslas man av Marias styrka och kamp som lämnar en oförstående om hur en människa kan klara av ett sådant liv. Hon inte bara överlever, hon är kreativ, försörjer hela familjen och kämpar ännu hårdare efter varje våg av förtvivlan.

Dottern Emma, som tidigare varit apatisk och levt isolerad från omvärlden under en stor del av sin uppväxt, är den som lämnar djupast spår i mig. Att ett barn ska behöva vakna med en kniv mot sin strupe, en kniv som hennes pappa håller i, är omöjligt att förstå. Under sin uppväxt försöker hon hela tiden ta livet av sig och familjen måste gömma alla skärp och knivar. Även hennes lillebror Robin far mycket illa och i slutet av boken fokuseras mycket på honom. Men mina tankar är hos Emma och jag hoppas att hon efter all kamp blivit lycklig.

Asyl är ett enastående öde som inte går att missa, då missar man en del av vår kultur.
I boken står det:
"Det som är skillnaden mellan mig och alla andra fall är att jag lever. Om jag blivit mördad hade jag bara blivit en notis i tidningen. Nu kunde det bli en bok istället."

Mannen som försökt mörda familjen lever fortfarande kvar i samma svenska småstad, fri.

Lina

Tillbaka