Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på migav Kerstin Thorvall
Javisst minns hon dem. När det gäller Olle är det svårt att hitta bättre ord än Thorvalls egna:
"Särskilt betänkligt var det ju att jag egentligen inte alls tyckte om honom. Vi hade ingenting annat gemensamt än hans kuk och mina pengar."
Med Bernhard var det annorlunda, där var det brinnande passion i allra högsta. Likadant med Roland. Sen är det de som inte direkt tillhör någon kategori, men som nämns lika väl för det.
Inga detaljer utelämnas; svettiga lår, den kissliknande vätskan som kommer varje gång hon får orgasm med han hon träffar på soulklubben i London, ett och annat brustet hjärta, några nya älskare för att läka hjärtat och återigen ett brustet hjärta.
Trots att det mer än en gång tenderar att bli destruktivt och tvångsmässigt är det något befriande i Thorvalls berättelse. För oss som har fått nog av Sex and the city-sex (som visserligen har sin poäng det med) är det skönt med något som i allra högst grad är mänskligt. Det är inget drömliv som utspelar sig bakom orden. Det är panikattacker, övernattning på psyket och avsaknad av viljan att vilja leva. Men varför försköna när det går att berätta verkligheten som den är?
Thorvall använder inga svåra ord. Tvärtom, det är med väldigt enkla ord hon målar en inte alltid lika enkel verklighet. Passionen blir till ord, orden blir till passion och resultaten blir något som känns.
I media är det väldigt tacksamt att framställa en kvinnas sexualitet på de mest stereotypa sätt. Ibland existerar den kvinnliga sexualiteten inte överhuvudtaget och när den existerar gör den det givetvis utifrån mannen perspektiv. Det är en av flera anledningar som gör Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig till en viktig bok. Här är det Thorvall själv som ser till att bli tillfredställd (åtminstone fysiskt). Hon får frågan en gång om hon inte känner sig utnyttjad. Hon har inte mage att svara som det är: det är hon som utnyttjar.
Thorvall skiljer på kropp och själ. Hennes hjärta kan vara i den sämsta kondition men inte gör det henne desto mindre kåt och med brutal kraft tar hon död på myten om den kärleksfulla kvinnan som måste vara kär för att uppleva sexuell njutning.
En äldre kvinna som är kåt (och inte så lite heller). En äldre kvinna som till råga på allt är kåt på unga män. Provokativt? Osmakligt? Nja, snarare befriande, om ni frågar mig.
Elin